Ung valpanel ger sitt perspektiv på politik

I dag presenterar Ålandstidningen sin unga valpanel. Syftet är att få ett ungdomsperspektiv på åländsk politik, valrörelsen och avgörande sakfrågor. Fem förstagångsväljare som också kommer få chansen att ställa partiledarna mot väggen.

Fem frispråkiga och politiskt intresserade ungdomar från fyra åländska kommuner, samtliga 18 år gamla – så ser den ut, Ålandstidningens unga expertgrupp.
Siri Moberg och Emilia Lindholm, bägge från Vårdö, har relativt nyligen blivit intresserade av politik.
– Mitt intresse föddes i gymnasiet, det hänger ihop med ett engagemang för föreningsliv som Rädda barnen och liknande. Då blir man också automatiskt involverad i politik, säger Siri Moberg.
Eckeröbon Jack Hancocks politiska intresse tog fart under den senaste amerikanska presidentvalskampanjen.
– Man kan säga att det var Donald Trumps sätt att driva kampanj som fick mig att vakna rent politiskt, säger han.
Oscar Eriksson har haft en fascination för politik sedan han började högstadiet. Han är också den enda i gruppen som övervägt att kandidera i valet medan Albert Söderback alltid sett samhällsfrågor som en angelägenhet.
Luddig valrörelse
Spörsmål om miljön, hållbarhet och klimat enar panelen, men rent ideologiskt befinner sig medlemmarna på lite olika plan.
– Miljö- och hållbarhet är frågor som berör hela vår generation, det handlar ju om vår framtid, förklarar Albert Söderback.
– Dessa är också frågor som dagens unga känner att de kan påverka och förändra, fyller Siri Moberg i.
Valrörelsen som sådan har varit lite luddig, enligt gruppen.
– Det är delvis därför jag är så glad över den här chansen, förhoppningen är att jag ska få en lite bättre bild av partierna. Jag läser tidningar, pratar med mina föräldrar och drar paralleller så gott jag kan, men jag känner att jag inte har tillräcklig koll, säger Jack Hancock.
Politiska debatter förs i hög grad på Facebook och där hänger inga ungdomar längre, säger de.
– Vi ser aldrig åländska politiker på You-Tube exempelvis, de har inte koll på vilka plattformar vi använder.
Känner åländska ungdomar till internationell politik och världshändelser bättre än det som sker på hemmaplan?
– Garanterat, åländsk politik har inte lika stark närvaro på nätet som exempelvis amerikansk politik, säger de.
Saknar ungt perspektiv
Andra frågor där debattens vågor går höga bland gruppens jämnåriga, är Föglötunnelns vara eller icke vara.
– Vi får så mycket intryck i den frågan att den omöjligen kan passera oss utan att lämna vissa spår, menar Siri Moberg.
– Precis alla har en åsikt om tunneln, men någon direkt konsensus går inte att hitta, tillägger Albert Söderback.
En utvecklad kollektivtrafik, kommunsammanslagningar och trygghetsfrågor engagerar också en hel del i valpanelens umgängeskrets.
– För mig personligen är det viktigt att göra Åland till en attraktiv plats att bo på, att gynna företagare för att skapa ett livskraftigt näringsliv och att bibehålla Ålands trygghet, säger Albert Söderback.
Tycker ni det saknas ett ungdomsalternativ och ett ungt perspektiv i lagtinget?
– Absolut, säger gruppen unisont. Men det handlar nog ofta om att unga åker bort från Åland för att studera, vilket gör att det inte finns så många unga som är redo att ställa upp i val, säger Siri Moberg.
Gruppen upplever att man ska vara såväl erfaren, kunnig och påläst som att ha självförtroende nog att våga ställa sig till förfogande i ett politiskt val.
– Många saknar det självförtroendet, men vi har några bekanta som faktiskt kandiderar.
Politik bland vänner
De flesta i gruppen har bestämt sig hur de ska rösta, åtminstone ur ett ideologiskt perspektiv. För Siri Moberg är det dock tvärtom, hon ser att det finns många bra kandidater, men att det är svårare att hitta rätt bland partierna.
– Jag har gjort alla de tillgängliga valkompasserna och kan bara konstatera att jag fick en rejäl regnbåge av färger att välja mellan, säger hon med ett skratt.
I valpanelen går det att hitta skillnader i mängden politik de diskuterar på det privata planet.
– Det finns en klick människor som pratar relativt mycket politik, dock mest internationell sådan, säger Oscar Eriksson.
Några av dem tar helst dylika diskussioner tillsammans med kompisar som har liknande värderingar som de själva. Albert Söderback gör gärna tvärtom.
– Jag kan tycka att det är extremt roligt att prata med någon som har diametralt annan syn på saker än jag själv har, säger han.
Men kan ni ta intryck av varandra och kanske till och med ändra er genom en sådan diskussion?
– Det är förvisso svårt att säga att man hade fel, men om motparten säger vettiga saker tar man ju till sig det, säger Emilia Lindholm.
Albert Söderback berättar å sin sida att hans politiska åsikt från början var en helt annan än den han hyser i dag.
– Den allmänna uppfattningen är nog att man är svag om man ändrar sig, fast det egentligen är tvärtom. Det är starkt att våga se frågor ur andra perspektiv, säger han.
Visa vem du är
Dagens politiker uppfattas iklä sig en roll, människan bakom fasaden får, enligt panelen, inte utrymme nog i sammanhanget.
– Det kan bli rätt tröttsamt ibland, jag skulle önska att man i högre utsträckning vågar visa vem man är, säger Jack Hancock.
De fem ungdomarna enas om att politiker mest verkar prata för andra politiker.
– Det kanske räcker att en person kommer in och bryter det beteendet för att lösa upp situationen, säger de förhoppningsfullt.
Det här, men också den alltmer hårdnande samhällsdebatten ses som en grundläggande orsak till att unga i dag inte ställer sig till förfogande i politiska sammanhang.
– Tyvärr har stämningen blivit mer hätsk, det dras väldigt stora växlar på till synes små, politiska sakfrågor, säger Jack Hancock och får medhåll av de andra.

Peter Pussinen
peter.pussinen@alandstidningen.ax
Telefon:

Valet närmar sig med stormsteg, en ny landskapsregering ska formas och tillsättas, det har blivit dags att se över hur den sittande regeringen har uppfyllt sina löften – sitt regeringsprogram.

Skicka din röst till Ålandsbankens svenska adress, där Åland Post hämtar den på torsdag eftermiddag.
Det förslaget ger landskapsregeringen nu brevröstande ålänningar i Sverige.

Kommunreformen och kortrutten har utgjort en väldigt stor del av partiernas kampanjande inför valet. Tråkigt, tycker Ålandstidningens unga valpanel som gärna hade sett partierna sätta större fokus på andra frågor.

– Det är lite onödigt eftersom det finns väldigt många andra viktiga frågor. Personligen relaterar jag inte särskilt mycket till varken kommunreformsfrågan eller kortruttsfrågan, säger Jack Hancock.

Lantrådet Katrin Sjögren är mycket bekymrad över att e-röstningen inte går att genomföra och 1.492 röstberättigade ålänningar nu riskerar missa möjligheten att rösta i lagtingsvalet.

– Det vi måste göra nu är att få en fullödig information om vad som hänt, och göra allt vi kan för att de ska kunna rösta, säger hon.

För personer boende utanför Åland kom beskedet om inställd röstning som en chock. Många undrar nu om de alls kommer att kunna rösta i valet.

– Jag trodde att det var ett skämt, säger förstagångsväljaren Blanca Husell som studerar i Wales.

Jannik Svensson, ordförande i Liberalernas ungdomsgrupp vill att valet skjuts upp.
– Det är ett stort problem för demokratin att nu cirka 1.500 personer som utlovats möjligheten att delta i valet inte får möjlighet att göra det, skriver Jannik Svensson i ett pressmeddelande.

Hållbart initiativ vill att valet skjuts fram eller att en förlängning av brevröstning införs. Det skriver partiet i ett pressmeddelande med anledning av att internetröstningen har ställts in. 

1.492 personer som bor utanför Åland drabbas av beslutet som tagits om att internetröstningen inte kommer att genomföras. Dessa måste nu åka till Åland för att rösta eller själva beställa de handlingar som krävs för att få poströsta.
– Vi inser att det här får vittgående konsekvenser, säger Casper Wrede, valadministratör på landskapsregeringen under presskonferensen.

Sjukvården och äldreomsorgen är de viktigaste frågorna för de åländska väljarna inför lagtingsvalet.
Däremot har intresset för migration och flyktingmottagning svalnat betydligt sedan förra valet.
– Valet börjar normaliseras med de vanliga frågorna i topp, säger Göran Djupsund, professor i statskunskap.

Psykisk ohälsa bland unga och skärgårdstrafiken var två av många frågor som debatterades när Ålands Lyceum ordnade valdebatt i går. Mest uppmärksamhet fick emellertid miljöfrågan som kulminerade i en duell mellan Hållbart initiativs Linus Höglund och Åländsk demokratis Thomas Dahlgren.

Centern blir största parti i lagtingsvalet.
Det visar Ålandstidningens valpejling – men ännu har många väljare inte bestämt sig för hur de ska rösta.
– Det som slår en är att det finns väldigt många osäkra väljare där ute, säger Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén.