S utmanas på det egna kärnområdet

Människan och miljön. Det är Socialdemokraternas fokusområden inför lagtingsvalet. Partiledaren Camilla Gunell förlitar sig på att erfarenhet och pålitlighet ska ta partiet till ytterligare ett mandat. – Vill man ha saker gjort ska man välja bändiga typer som vi, säger hon.

Camilla Gunell var förra valets stora vinnare. Med 809 röster var hon i särklass den kandidat som fick störst stöd. Ändå backade Socialdemokraterna från sex till fem mandat.

Målet i årets val är att ta tillbaka den där förlorade stolen, men läget är ett annat än sist. Dels gick Camilla Gunell in i valrörelsen för fyra år sedan som lantråd med den synlighet det ger, dels utmanas partiet nu på ett av sina två kärnområden.

En av de viktigaste uppgifterna för att ni ska nå målet är att du försvarar dina 809 röster. Är du orolig?

– Jag förväntar mig aldrig så stort stöd från väljarna, utan jag vill att vårt lag ska gå bra som helhet. Jag tror att de väljare som belönar mig med sin röst igen gör det för att de vet att jag är seriös, trovärdig och att jag gör det jag har lovat att göra.

Det här är tredje valet där Camilla Gunell leder Socialdemokraterna. Hon känns mycket hemmastadd där vi sitter i landskapsregeringens konferensrum Bogskär. Men till skillnad från tidigare val utmanas hennes parti på deras egen planhalva i år. Tidigare har Socialdemokraterna varit ensamma på den vänstra halvan, och även om Hållbart Initiativ (HI) inte definierar sig som ett vänsterparti, är det i en av de viktigaste S-frågorna – miljö och klimat – de vill plocka sina röster.

Hur ser du på att ditt parti nu utmanas av HI?

– Jag tycker att det är bra att det finns en stark påverkan att förverkliga hållbarhetsagendan som vi jobbat fram. De vill att den förverkligas och att farten ska öka Jag har samma åsikt.

Ser du ett reellt hot att de tar röster från er?

– Det kommer de att göra, både från oss och från Liberalerna och kanske ytterligare något parti. De kommer att göra ett bättre val än tidigare. Men jag hoppas att det goda de vill åstadkomma inte slår ut de goda krafterna i lagtinget, utan att de koncentrerar sig på de som är på högerkanten och är skeptiska till hela klimatfrågan.

Valde, inte fick

Camilla Gunell har den här mandatperioden varit närings- och miljöminister, och Socialdemokraternas andra regeringsmedlem, Nina Fellman, har varit kansliminister.

Det var nog fler än jag som höjde på ögonbrynen när ni fick...

– Fick? Vi tog, vi valde! säger Camilla Gunell.

Men det är inte direkt områden som man traditionellt förknippar med socialdemokratin?

– Det har varit viktigt för vårt parti att bredda den bilden och föra en mer socialdemokratiskt färgad näringspolitik. En vridning och en diskussion kring det jag kallat miljönsamhet, att tillväxten ska ske inom det som miljön och klimatet tillåter.

– Det kräver en ny diskurs och en ny diskussion om det som händer nu i världen och vart är vi på väg ekonomiskt sett. Vi börjar se att vi tappar fart i Europa, i de nya ekonomierna och troligen i Finland och på Åland. Det beror på att världen blir mer och mer protektionistisk, samtidigt som vi vet att spelreglerna för den gamla världens tillväxtpolitik inte längre kan tillämpas. Nu måste tillväxten ske inom det som är miljönsamt.

Nu världens språk

Camilla Gunell säger att de två sidorna, traditionalisterna i näringslivet och miljörörelsen, inte alltid talat samma språk som hon.

– Men jag menar att jag har talat den nya världens språk om det som måste ske nu. Vi måste hitta kombinationen av miljö och klimat och näringslivsutveckling.

I debatten hörs ofta argument att å ena sidan kan vi köra vidare som tidigare och elda olja och kol, och å andra sidan att allt måste ställas om direkt. Hur ser du på det?

– Den polariseringen är heller inte vettig. Den leder inte till några nya politiska idéer och regimskiften. Man måste ha en rimlig uppfattning om var vi befinner oss och hur beroende våra samhällen är av till exempel energi. Inte är det någon som kan klippa kablar, utan man måste bygga upp lokalt och skapa mer och mer resiliens och självförsörjning.

Ett av de större projekten som Camilla Gunell arbetat med som näringsminister är att göra Åland till testområde för smart el i samarbete med finska staten, finska näringslivet och universitet genom företagen Clic innovation och Felexens Ab. Hon ser det som ett av de verkligt viktiga områdena, och menar att starten är mer än lovande.

– Av de 300.000 euro vi fick fram i kapital här på Åland, har Felexens Ab kunnat få fram 7,4 miljoner från business Finland. Det är stora saker vi har satt i görningen. Det motiverar mig att vara med en mandatperiod till, för jag vill få det här i mål.

Inte perfekt reform

Socialdemokraterna var det parti som under den förra valrörelsen tydligast tog ställning för en kommunreform. Under mandatperioden har det varit en av de verkligt stora stridsfrågorna, och i centrum för den stundtals mycket hårda debatten har Gunells partikollega Nina Fellman stått. I dag ligger det på kommunerna att ta fram samarbetsavtal, men kritikerna menar att reformen inte kommer genomföras, och Centern har lovat att riva upp den om de tar makten.

– Inget av partierna i regeringen, och allra minst vi socialdemokrater, anser att kommunreformen är solklar och perfekt. Långt ifrån. Men det här var det bästa och det längsta vi kunde komma och redan det är otroligt. Utan den här pushen på kommunerna, och utan den här förändringen som nu är stadgad i lag kommer inte kommunerna fram till en lösning.

– Sedan håller jag med om att det finns mycket, mycket att göra kring folklig förankring och förståelse. Och där är jag också redo att diskutera vad som ytterligare krävs för att det ska landa bättre.

Ett av de stora motargumenten har varit att den lokala identiteten kommer försvinna från de mindre kommunerna. Hur ska man komma förbi det hindret?

– Man ska inte underskatta frågor om tillhörighet och identitet. Jag kommer själv från en liten by och har en stark känsla för bygden och sammanhanget, men att det skulle vara kopplat till en kommungräns finns inte i min identitet.

– Man måste komma ihåg att kommunen är en lagstadgad instans som ska tillgodose invånarnas behov. Och om man inte kan det mera, på grund av att man är för få, eller att ekonomin inte räcker till och man har urholkat det som är en kommun så kan man inte längre vara det. Kommuner är ingen hembygdsförening. Det kan man ha, och där kan man ha känslan för bygden, och ha gemensamma traditioner och man ska värna sin bygd och sin by.

Regeringsblocken har i kommundebatten påtalat att flera kommuner i dag inte klarar sin ekonomi, och att det därför behövs en reform.

– Skulle vi tillämpa samma raster som man har i Finland skulle vi ha flera kriskommuner redan. Där man ser att den här mängden skattebetalare kan inte bära kommunens utgifter över tid. Det finns liksom ingen utvecklingsmöjlighet. Kriskommunsförfarandet är ett alternativ, och det är ju inte positivt annat än att det är ett ordnat sätt att slå ihop kommuner.

Borde ni har fört in en skrivning om kriskommuner i kommunreformslagen?

– Vi har diskuterat det mycket, men vi valde det här alternativet för att slippa kriskommuner. Men det är solklart alternativet.

Hur tror du kommunreformen påverkar ert röstetal?

– Vår utgångspunkt med den kommunala reformen är vikten av rättvisa och solidaritet. Det är stabila socialdemokratiska värderingar om allas lika värde och allas lika rätt som ligger till grund för att vi i mandatperiod efter mandatperiod har föreslagit en kommunreform. Våra väljare har bara fått leverans av det vi lovat.

Bombastisk opposition

Polariseringen i lagtinget har varit osedvanligt hård under mandatperioden, och skyttegravarna mellan regeringsblocket och oppositionen har grävts djupa i frågor som just kommunreformen, men också om exempelvis kortrutten och bron till Gripö.

– Oppositionspolitiken har varit ovanligt speciell och överdrivet bombastisk. Det får man väl räkna med i och med att ledarpartiet, Centern, har en total oerfarenhet av att vara i opposition. Det har varit läroår för dem i en ny roll. Plus att oppositionsrollen inte verkar ha enat Centern, man har snarare sett en ännu tydligare sprickbildning.

Ändå säger Camilla Gunell sig vara beredd att sätta sig i en landskapsregering med Centern om de kan hitta varandra i sakfrågorna. Men gränsen drar hon där politiken börjar gå baklänges.

– Det handlar om sakfrågorna, kommer vi framåt i det vi lovat våra väljare? Jag vill inte att något av det vi fått fram ska gå bakåt och att vi ska riva sönder. Det jag kan se efter att ha bildat regering ganska många gånger är att om oppositionen får för stort inflytande är det så mycket som rivs sönder.

Om den här landskapsregeringen inte får förnyat förtroende, hur ska man lösa frågorna om kommunreformen och kortrutten i en förhandling?

– För vår del regerar vi inte med någon som vill skruva klockan bakåt, det är slöseri med resurser.

– Jag får en känsla av att vi är på väg in i en tid också på Åland där populismen får fäste. Det är mycket möjligt att vi befinner oss i en sådan tid. Det vore väldigt illa och riskabelt.  Jag tror att nästa mandatperiod är det otroligt avgörande att det kommer in en majoritet av etablerade, trovärdiga och seriösa politiker som förstår sammanhangen.

Camilla Gunell nämner arbetet med självstyrelselagen som just ett sådant område där hon menar att det krävs rutin för att Åland ska klara av att få revisionen i hamn.

– Läget är lite skakigt, så man måste nu med full kraft från åländsk sida knuffa in de sista delarna både vad gäller ekonomiska systemet och självstyrelselagen.

Du oroas över populister, vilka åländska partier räknar du dit?

– De som är mindre nogräknade att föra en diskussion. Jag tycker nog att Åländsk demokrati och delar av Obundna, och då talar jag om nya kandidater, hör dit. De bygger in mycket osäkerhet.

I stället ser hon regeringsbasen i den kommande regeringen bland de fyra stora partierna.

– Det är de seriösa partierna, de fyra etablerade partierna som kan upprätthålla en politik och goda möjliga förhandlingsrelationer till riket. Det är vi tre i regeringen och Centern som har den erfarenheten.

Intervjun är slut och Camilla Gunell ska rusa vidare till nästa möte. Ministerarbetet kommer inte ta slut förrän en ny regering är utsedd, och i den vill hon vara med stöd av sex lagtingsmandat.

Bara den inte går bakåt.

 

S i hetluften under mandatperioden. Stora politiska händelser där S-ministrar och ledamöter varit inblandade:

Vårfågeljakten

I april 2018 tog landskapsregeringen beslut om att genomföra vårfågeljakt även det året. Enligt lantrådet Katrin Sjögren var LR enhälligt, men de två socialdemokratiska ministrarna deltog inte i beslutet trots att de fanns i självstyrelsegården. ”Det kändes bättre att inte delta”, kommenterade Camilla Gunell.

 

Kortruttssprickan i S

I juni 2017 röstade lagtinget igenom kortruttsplanerna för västra Föglö. Men regeringsblocket sprack då Carina Aaltonen (S) lade ned sin röst i protest. De följande månaderna visade det sig att Socialdemokraterna var djupt splittrade i frågan och trots medlemsmöten lyckades inte partiet enas.

 

Kommunreformen

Mandatperiodens mest omdiskuterade och polariserade fråga. I centrum står kansliminister Nina Fellman (S), som drivit frågan med bestämdhet framåt.

 

Åland testområde för smarta elnät

Under näringsminister Camilla Gunell har Åland utsetts till testområde för framtidens smarta elnät. Stora investeringar är att vänta. Ett nytt stort stödpaket för förnyad vindkraft har också antagits av lagtinget.

 

Misstroendeförklaring mot LR

Efter en hätsk insändardebatt mellan Nina Fellman och Ålands framtid, där den förra beskyllde ÅF för att vara rasistiskt, ställde Centern en misstroendeförklaring mot LR (då en enskild minister inte kan ställas inför en misstroendeförklaring). LR överlevde omröstningen med röstsiffrorna 17–13.

 

Torkan och stormen

Under sommaren 2018 drabbades Åland av en lång torka vilket satte det åländska jordbruket under stor press. Och just som näringsavdelningen under Camilla Gunell fått läget under kontroll kom stormen Alfrida och förstörde stora mängder skog. Krishantering har varit Gunells främsta arbetsuppgift det senaste året.

 

Chipsen

Våren 2016 hotades chipsfabriken i Saltvik av nedläggning. Men efter att ett avtal om bland annat vatten- och avloppstaxor kunde fabriken räddas.

– För oss har arbetet gått från att rädda chipsfabriken i Haraldsby till att skapa ett generellt konkurrenskraftpaket för hela det åländska näringslivet och livsmedelssektorn. Vi har kunnat använda krisen på ett konstruktivt sätt, kommenterade Camilla Gunell.

 

Veikkaus lämnade Åland

Det finska spelbolaget Veikkaus stoppade allt spel på Åland från den 1 januari 2018. Trots många förhandlingsrundor har kansliminister Nina Fellman inte lyckats få det statliga bolaget att återvända.

Jonas Bladh
jonas.bladh@alandstidningen.ax
Telefon: 018-26638

Inför valet lanserar Ålandstidningen en dedikerad webbsida som är öppen för alla. Flaggskeppet i satsningen är tidningens egen valkompass som blir tillgänglig i dag.

För fyra år sedan var det flyktingfrågan som tog Åländsk demokratis Stephan Toivonen till lagtinget. I årets val är flyktingfrågan svalare, i stället utmärker partiet sig i klimatfrågan.
– I klimatfrågan är jag stenhård, säger han.

”Genuint åländskt” är ledordet för Obunden samlings valprogram.
– Vi bör slå vakt om det som präglar oss och jobba vidare med de grundläggande förutsättningar som Åland har, säger partiets ordförande Bert Häggblom.

Båda nya och gamla löften finns med i Moderaternas valprogram som presenterades i går. En utgångspunkt är enligt partiordförande Annette Holmberg-Jansson att bevara självstyrelsen och värna om det svenska språket. Ett livskraftigt samhälle är en annan.
– Vi vill ge företagare och samhället bättre möjligheter att växa.

Centern, Obunden samling och Ålands framtid gör nu gemensam sak i Mariehamnspolitiken. Tillsammans, genom ett valförbund, ställer man upp flest kandidater i valet till stadsfullmäktige.
– Vi har 38 kandidater totalt, säger Anna Holmström (C).

Veronica Thörnroos har förberett sig själv och sitt centerparti för att återta makten i landskapet i över ett år.
För fyra år sedan åkte Centern ur landskapsregeringen och var ett skadeskjutet parti, men nu finns revanschlustan.
–  Vi har blivit väldigt väl sammansvetsade det sista året som parti, säger Veronica Thörnroos.

Sjukskötaren Andrea Holm och sälj- och marknadsplaneraren Rebecca Nordenström ställer upp i lagtingsvalet för liberalerna.

I går presenterade Hållbart initiativ sina sista nio kandidater i lagtingsvalet.

I dag presenterade Ålands socialdemokrater sju nya kandidater inför lagtings- och kommunalvalet.

I går lämnade de åländska partierna in sina kandidatlistor. Där framgår kandidatens namn, hemort samt titel, yrke eller syssla.

Talman Gun-Mari Lindholm (MSÅ) ställer inte upp för omval till lagtinget den 20 oktober. Det meddelar hon i dag.