Lib vill ha två kommuner och överta fordonsskatten

Två kommuner, ett övertagande av fordonsbeskattningen samt en uppluckring av näringsrätten och jordförvärvsreglerna. Bland annat det går Liberalerna till val på.

Regeringspartiet Liberalerna offentliggjorde i går sitt 13 sidor långa valprogram. Partiet vill aktivt jobba för färre kommuner, men nöjer sig inte med fyra, utan vill gå in för två: en faståländsk kommun och en skärgårdskommun.

– Vi har en lagstiftning att förhålla oss till, men på sikt behöver vi arbeta för att få en faståländsk kommun. Och om gällande lagstiftning inte fungerar kommer vi att gå in för det här, säger vice ordförande Ingrid Zetterman.

Partiet vill ändra näringsrätten i syfte att skapa globala företag på Åland genom att slopa kravet på svenska som internt verksamhetsspråk samt kravet på två tredjedelar ålänningar i styrelserna.

Hur ska man säkra svenskan om man släpper på reglerna?

– Vi menar att näringsrätten i dag inte säkrar det svenska språket. Se till exempel på Jysk. Näringsrätten fungerar inte som ett skydd för att all service utåt är på svenska. Det behöver finnas tydliga paragrafer som ger LR möjlighet att vidta åtgärder ifall företagen bryter mot bestämmelserna.

Samma gäller jordförvärvsreglerna, säger Ingrid Zetterman. I dag kan man kringgå dem genom att till exempel bilda bolag.

– Man behöver föra diskussioner om hur vi kan utveckla Åland och stärka inflyttningen, särskilt i skärgårds- och glesbygdsområden. Många fastighetsägare där äger stora markområden som är noll värda för dem.

Mer kollektivtrafik

Ett övertagande av fordonsbeskattningen är en del av Liberalernas klimatpolitik.

– Privatbilismen är stor på Åland. Vi är en av världens mest biltäta regioner och har en ganska gammal bilpark, vilket är känt sen länge. Här skulle vi kunna göra en stor insats med gröna skatteväxlingar. Finland verkar inte vara redo, men vi är redo.

Vill ni återinföra skrotningspremien?

– Det är två olika frågor. Som jag ser det handlar skrotningspremien om att få bort bilkarosser från skogarna, medan fordonsbeskattningen handlar om att köpa mer miljövänliga bilar.

– Det finns möjlighet att överväga det i framtiden, men det är inte med i vårt valprogram.

Dessutom vill partiet utöka kollektivtrafiken, i synnerhet på axeln Mariehamn-Jomala-Godby.

– Axeln mellan tätorterna är viktigast. Där är det mest sannolikt att vi får till ett pendlingsmönster.

När det gäller klimat- och miljöfrågor vill man komma bort från symbolpolitiken, säger Ingrid Zetterman, och i stället handla.

– Vi har försökt hitta frågor där vi på riktigt kan påverka, äger hon och nämner bland annat ”rejäla stöd” till företag som är beredda att ställa om och anläggandet av våtmarker.

På sikt vill man se Högskolan på Åland som ett centrum för Östersjöforskning.

Revidera hemvårdsstödet

På den sociala sidan vill man utöka användningsområdena för servicesedlar, och införa ett gemensamt högkostnadsskydd för social service och vård vid ÅHS. För det senare krävs en lagändring, eftersom det belastar såväl kommunernas som landskapets budgetar.

Dessutom vill man revidera hemvårdsstödet.

– Ett absolut krav från vår sida är att förbudet mot att arbeta ska bort, säger Ingrid Zetterman.

Ni säger inget om storleken på stödet eller antal år det ska beviljas?

– Vi återkommer till den frågan. Det här handlar om att öka flexibiliteten och stärka försörjningen.

 

Axplock ur Liberalernas valprogram

• Studerandehälsan utvidgas till att omfatta alla unga, även de som inte studerar.

• Alla ska ha råd att gå i gymnasiet. Särskilda insatser för skärgårdsungdomar. Här vill man se över studiestödet och framför allt bostadsbidraget.

• Åland går miste om stora penningsummor från EU. En resurs behövs för att vi ska bli bättre på att söka medel.

• Modernisera alkohollagen för att öka tillväxten i restaurangbranschen och dryckesindustrin. 

• Ålands kulturdelegation får riskmedel som kan delas ut om kulturevenemang inte bär sig.

• Helt eller delvis professionalisera ÅHS-styrelsen.

 

Sandra Widing
sandra.widing@alandstidningen.ax
Telefon: 018-26697

Valet närmar sig med stormsteg, en ny landskapsregering ska formas och tillsättas, det har blivit dags att se över hur den sittande regeringen har uppfyllt sina löften – sitt regeringsprogram.

Skicka din röst till Ålandsbankens svenska adress, där Åland Post hämtar den på torsdag eftermiddag.
Det förslaget ger landskapsregeringen nu brevröstande ålänningar i Sverige.

Kommunreformen och kortrutten har utgjort en väldigt stor del av partiernas kampanjande inför valet. Tråkigt, tycker Ålandstidningens unga valpanel som gärna hade sett partierna sätta större fokus på andra frågor.

– Det är lite onödigt eftersom det finns väldigt många andra viktiga frågor. Personligen relaterar jag inte särskilt mycket till varken kommunreformsfrågan eller kortruttsfrågan, säger Jack Hancock.

Lantrådet Katrin Sjögren är mycket bekymrad över att e-röstningen inte går att genomföra och 1.492 röstberättigade ålänningar nu riskerar missa möjligheten att rösta i lagtingsvalet.

– Det vi måste göra nu är att få en fullödig information om vad som hänt, och göra allt vi kan för att de ska kunna rösta, säger hon.

För personer boende utanför Åland kom beskedet om inställd röstning som en chock. Många undrar nu om de alls kommer att kunna rösta i valet.

– Jag trodde att det var ett skämt, säger förstagångsväljaren Blanca Husell som studerar i Wales.

Jannik Svensson, ordförande i Liberalernas ungdomsgrupp vill att valet skjuts upp.
– Det är ett stort problem för demokratin att nu cirka 1.500 personer som utlovats möjligheten att delta i valet inte får möjlighet att göra det, skriver Jannik Svensson i ett pressmeddelande.

Hållbart initiativ vill att valet skjuts fram eller att en förlängning av brevröstning införs. Det skriver partiet i ett pressmeddelande med anledning av att internetröstningen har ställts in. 

1.492 personer som bor utanför Åland drabbas av beslutet som tagits om att internetröstningen inte kommer att genomföras. Dessa måste nu åka till Åland för att rösta eller själva beställa de handlingar som krävs för att få poströsta.
– Vi inser att det här får vittgående konsekvenser, säger Casper Wrede, valadministratör på landskapsregeringen under presskonferensen.

Sjukvården och äldreomsorgen är de viktigaste frågorna för de åländska väljarna inför lagtingsvalet.
Däremot har intresset för migration och flyktingmottagning svalnat betydligt sedan förra valet.
– Valet börjar normaliseras med de vanliga frågorna i topp, säger Göran Djupsund, professor i statskunskap.

Psykisk ohälsa bland unga och skärgårdstrafiken var två av många frågor som debatterades när Ålands Lyceum ordnade valdebatt i går. Mest uppmärksamhet fick emellertid miljöfrågan som kulminerade i en duell mellan Hållbart initiativs Linus Höglund och Åländsk demokratis Thomas Dahlgren.

Centern blir största parti i lagtingsvalet.
Det visar Ålandstidningens valpejling – men ännu har många väljare inte bestämt sig för hur de ska rösta.
– Det som slår en är att det finns väldigt många osäkra väljare där ute, säger Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén.