Valfrågorna som är viktigast för väljarna

Sjukvården och äldreomsorgen är de viktigaste frågorna för de åländska väljarna inför lagtingsvalet. Däremot har intresset för migration och flyktingmottagning svalnat betydligt sedan förra valet. – Valet börjar normaliseras med de vanliga frågorna i topp, säger Göran Djupsund, professor i statskunskap.

Valdebatten inför lagtingsvalet har i mångt och mycket handlat om kortrutt och kommunreform. Men hur stämmer det överens med vad de åländska väljarna håller som de viktigaste frågorna?

I samband med Ålandstidningens valpejling bad vi de som svarade på enkäten att också välja tre ämnen som de ansåg var de viktigaste. Kommunreformen kom då på en tredje plats, kryssad av 35 procent av de 288 personer som lämnade svar. Men frågan var rejält akterseglad av två andra: äldreomsorg med 46 procent och sjukvård som hela 49 procent av de svarande ansåg var en viktig valfråga.

Kortrutten sval

Kortrutten, däremot hamnade på näst sista plats med blott 15 procent. Men det resultatet förvånar inte professor Göran Djupsund, med lång erfarenhet av att studera valrörelser.

– Jag tror att det börjar komma en viss mättnad när det gäller kortrutten och kommunreformen. Folk orkar inte riktigt bry sig fortfarande, utan vill att något ska hända i frågorna, säger han.

Att det är omsorgsfrågor som toppar listan ser han inte som någon överraskning.

– Sjukvården brukar liga högt, tillsammans med utbildning och äldreomsorg. Man ser också att det är många kandidater som lyfter äldreomsorgen. Egentligen börjar, och missförstå mig rätt nu, valrörelsen normaliseras med de vanliga frågorna i topp.

Förväntas svara

Göran Djupsund konstaterar dock också att just dessa frågor kan få en liten extra skjuts, just för att de förväntas ligga i topp.

– Det finns ett visst mått, när de gäller just de områdena, att man svarar så som det är socialt önskvärt att man ska svara. Här, i de nordiska välfärdsländerna, är det viktigt att man tycker att dessa frågor är viktiga, det är inskrivet i vårt DNA.

Han säger att enkäter, som Ålandstidningens valpejling, kan ha den effekten. 

– I vår forskning gick vi gärna bort från enkäter och mätte puls, handsvett och gud vet vad för att kontrollera svaren.

– Med det inte sagt att folk inte uppfattar de här frågorna som viktiga, men de får lite fler procent.

Häpnadsväckande lite

Miljö- och klimatfrågan, som varit extremt mycket i ropet de senaste månaderna, lockade ”bara” var fjärde väljare att sätta ett kryss.

– Det är lite märkligt, det är inte en hög siffra. Troligen har ni inte haft så många yngre med i pejlingen, och det är en ganska generationsbunden fråga. Det kan påverka. Miljön kunde nog ha kommit lite högre med ett annat urval, men nog är det ändå lite häpnadsväckande lite.

Han ser också att det kan finnas en förklaring i att många partier varit mindre benägna att diskutera miljö- och klimatpolitik sedan Hållbart initiativ gav sig in i valrörelsen.

– Vi vet att det är Socialdemokraterna och HI som velat slå på trumman för de frågorna, men vi har inte hört så mycket från de andra annat än artiga bugningar av medhåll.

Tror du det är en medveten taktik, att de andra partierna ser att det är ett område de inte kan vinna röster i när HI finns med?

– Jag tror det kan finnas lite en sådan aspekt. De vet att du inte kan vinna över alla de som ser det som sin hjärtefråga, de som sätter miljön som största fråga. De vinner du inte över med ett lightbudskap, och allt annat än HI är light.

– Enda möjligheten hade varit att vara mera innovations-och teknoligioptimistisk budskap. Vi har så mycket sådant på gång i både Sverige och Finland, så det kunde ha varit det alternativa spåret för att söka miljöröster som inte köper att det är ditt personliga val som påverkar. 

Göran Djupsund säger att de partier som riskerar att tappa röster i valet borde ta chansen att komma med ett större utspel under den korta tid som är kvar.

– Men det måste vara något konkret i sådana fall, inte något som alla är överens om. Men grundtippningen är att det kommer trampas ganska mycket vatten fram till valdagen, säger han.

Jonas Bladh
jonas.bladh@alandstidningen.ax
Telefon: 018-26638

Ålandstidningens unga valpanel har mött lantråd Katrin Sjögren (Lib) och Centerns ordförande Veronica Thörnroos för att få konkreta svar på sina frågor.
– Jag är glad att de tog upp kollektivtrafiken. Det är något där jag verkligen vill se en förändring, säger Siri Moberg.

Valet närmar sig med stormsteg, en ny landskapsregering ska formas och tillsättas, det har blivit dags att se över hur den sittande regeringen har uppfyllt sina löften – sitt regeringsprogram.

Skicka din röst till Ålandsbankens svenska adress, där Åland Post hämtar den på torsdag eftermiddag.
Det förslaget ger landskapsregeringen nu brevröstande ålänningar i Sverige.

Kommunreformen och kortrutten har utgjort en väldigt stor del av partiernas kampanjande inför valet. Tråkigt, tycker Ålandstidningens unga valpanel som gärna hade sett partierna sätta större fokus på andra frågor.

– Det är lite onödigt eftersom det finns väldigt många andra viktiga frågor. Personligen relaterar jag inte särskilt mycket till varken kommunreformsfrågan eller kortruttsfrågan, säger Jack Hancock.

Lantrådet Katrin Sjögren är mycket bekymrad över att e-röstningen inte går att genomföra och 1.492 röstberättigade ålänningar nu riskerar missa möjligheten att rösta i lagtingsvalet.

– Det vi måste göra nu är att få en fullödig information om vad som hänt, och göra allt vi kan för att de ska kunna rösta, säger hon.

För personer boende utanför Åland kom beskedet om inställd röstning som en chock. Många undrar nu om de alls kommer att kunna rösta i valet.

– Jag trodde att det var ett skämt, säger förstagångsväljaren Blanca Husell som studerar i Wales.

Jannik Svensson, ordförande i Liberalernas ungdomsgrupp vill att valet skjuts upp.
– Det är ett stort problem för demokratin att nu cirka 1.500 personer som utlovats möjligheten att delta i valet inte får möjlighet att göra det, skriver Jannik Svensson i ett pressmeddelande.

Hållbart initiativ vill att valet skjuts fram eller att en förlängning av brevröstning införs. Det skriver partiet i ett pressmeddelande med anledning av att internetröstningen har ställts in. 

1.492 personer som bor utanför Åland drabbas av beslutet som tagits om att internetröstningen inte kommer att genomföras. Dessa måste nu åka till Åland för att rösta eller själva beställa de handlingar som krävs för att få poströsta.
– Vi inser att det här får vittgående konsekvenser, säger Casper Wrede, valadministratör på landskapsregeringen under presskonferensen.

Psykisk ohälsa bland unga och skärgårdstrafiken var två av många frågor som debatterades när Ålands Lyceum ordnade valdebatt i går. Mest uppmärksamhet fick emellertid miljöfrågan som kulminerade i en duell mellan Hållbart initiativs Linus Höglund och Åländsk demokratis Thomas Dahlgren.

Centern blir största parti i lagtingsvalet.
Det visar Ålandstidningens valpejling – men ännu har många väljare inte bestämt sig för hur de ska rösta.
– Det som slår en är att det finns väldigt många osäkra väljare där ute, säger Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén.