”Medelmåttan” som vill ta makten i landskapet

Veronica Thörnroos har förberett sig själv och sitt centerparti för att återta makten i landskapet i över ett år. För fyra år sedan åkte Centern ur landskapsregeringen och var ett skadeskjutet parti, men nu finns revanschlustan. –  Vi har blivit väldigt väl sammansvetsade det sista året som parti, säger Veronica Thörnroos.

Att intervjua Veronica Thörnroos under en dryg timme är lite som en tennismatch. Inte sällan bollar hon med sitt intensiva sätt tillbaka bollen efter en fråga. Men trots detta är det sällan hon blir svaret skyldig. 

Efter förra valet stängdes Centern för första gången ute från landskapsregeringen (LR). Det var en chock för partiet, och de första två åren i opposition var svåra för ett sargat och splittrat centerparti. Men de sista två åren har man hållit ihop bättre, och givit LR:s partier en match i lagtinget genom en aktiv oppositionspolitik.

– Så kan det nog vara, jag säger inte emot, säger Veronica Thörnroos över kaffekoppen.

Hon säger att det nu känns som att partiet är sammansvetsat inför valet, och beskriver sin rörelse som stark.

Nu ska ni gå från oppositionspolitik, till att visa alternativa lösningar ni vill genomföra i regering efter valet. Hur ser du på den uppgiften?

– Vi undviker i största möjliga mån att kommentera vad andra gör och vad LR gör. Vi har lagt vår agenda, där våra förslag finns. Där är vi tydliga, det vill vi göra. Sedan är det förstås så att om du inte har egen majoritet så kommer du in på ett kompromissande, men det är ju demokratins kärna.

River upp lagen

Centern har varit regeringspartiernas starkaste kritiker när det gäller kommunreformen. Angreppssätten på LR:s planer har varierat, men att kommunerna själva ska få avgöra frågan har varit en röd tråd.

Vad händer med kommunreformen efter valet om ni får makten?

– Om vi inte behöver kompromissa på något vis så skulle vi som punkt ett upphäva lagstiftningen. Som den nu är utformad kan du inte gå samman på frivillig väg. Vi skulle upphäva den och starta en dialog med kommunerna och säga att nu är det upp till er själva att tänka vidare. Och som ett parallellspår skulle vi driva på KST-bildningen. Det är där vi ser att många av de kommunala utmaningarna finns.

Från LR-håll har Centern ofta avkrävts ett svar på vad alternativet är när flera kommuner har det svårt ekonomiskt.

Hur ska man lösa den situationen, att bara återställa landskapsandelarna lär ju inte räcka?

– Det tror inte jag heller. Men vi är inte heller nöjda med fördelningsnyckeln inom andelssystemet. Föglö och Kökar var två som blev riktigt hårt åtgångna. Det jag tycker LR glömt bort är att ställa sig frågan: vad är meningen med landskapsandelssystemet? Grundtanken med det är att det är ett regionalpolitiskt stöd som ska möjliggöra för kommunerna att skapa välfärdstjänster åt sina invånare. Det är inte fråga om millimeterrättvisa, det har aldrig varit tanken.

Ni säger nej till tvång utan vill i stället ha frivilliga samgångar, men rörelsen mot det i kommunerna är ju inte så stor?

– Men det rör på sig. Vi vet att Geta och Finström rör på sig. Samtidigt har Lemland-Lumparland ett nära samarbete där man vill hitta nya vägar.

Tror du och C att Åland behöver färre kommuner för att samhället ska fungera?

– Jag tror att vi ofrånkomligen går mot färre kommuner, det tror jag. Vi har sagt att vi från C:s sida inte har några synpunkter på hur många kommuner Åland ska ha, det är upp till kommunerna själva att bestämma. 

Centers ordförande talar passionerat om kommunpolitiken och dess rätt till att själva avgöra vad som är bäst för den egna kommunen.

– Det finns inget som säger att kommunpolitiker inte skulle kunna klara av det. Inte är det några Einsteins de 30 som sitter i lagtinget.

Du inkluderar dig själv då också?

– (Skratt) Jag håller mig som ganska medelmåttig, faktiskt. Jag är inte den smartaste som sitter där, och inte den minst smarta heller. Jag är ganska midstream, men däremot börjar jag kanske bli lite slipad.

Utreda tunnel

Som tidigare trafikminister och dessutom skärgårdsbo brinner Veronica Thörnroos för skärgården och skärgårdstrafiken. Hon vill göra halt i planerna för Gripö-bron och i stället utreda en tunnel till Föglö. Kritiken mot den inställningen är att då tar det flera år till innan trafiken uppdateras.

Hur bråttom tycker du att det är att komma igång med kortruttsprojektet, hur det nu än ska se ut?

– Det som är brådis är att skapa breda samförståndslösningar som håller så folk vet vad man kommer arbeta för. Vi har sagt att man borde titta på möjligheten till ett tunnelbygge, eftersom det finns ett privat initiativ. Man borde titta på det så att man endera kan plocka bort det från agendan eller göra si eller göra så.

Toppen av isberget

Innan Veronica Thörnroos blev heltidspolitiker arbetade hon inom sjukvården. Inte minst därför ligger just vårdfrågor henne nära. Hon har kritiserat LR för att den stängde demensavdelningen på sjukhuset, men det är ett annat område som oroar henne mest.

– När det gäller psykisk ohälsa står vi inför toppen av ett isberg. Om vi inte möjliggör för den som behöver få hjälp att få det i ett tidigt skede, om vi inte utvecklar det förebyggande arbetet, så kommer vi få enorma problem inom några år. 

Därför vill hon ändra uppdraget för ÅHS.

– ÅHS måste få ett större uppdrag än bara sjukvård. De måste också få ett uppdrag av LR som är mera samhällsekonomiskt. Om vi inte kan satsa på vården, speciellt inom psykisk ohälsa, så drabbar det hela familjen som i sin tur gör att de kanske inte kan gå i arbete. Man måste se hela bilden.

Representation utanför

Centern vill också satsa på att marknadsföra Åland bättre i de maktcentra som närmast påverkar den åländska politiken och ålänningarna.

– Vi vill förstärka externpolitiken i Stockholm, Helsingfors och Bryssel, gärna tillsammans med näringslivet. Det finns ju en anledning till att andra regioner finns på plats och lobbar, och vi borde också vara där.

Veronica Thörnroos lyfter också upp att Åland borde återskapa en fysisk representation i Stockholm och utöka närvaron i Helsingfors, men där handlar det mer om politiskt inflytande.

– När det gäller självstyrelsen är det av största vikt att vi är på plats i Helsingfors, att vi är där hela tiden och nätverkar.

10 miljoner ett krav

När det gäller självstyrelsefrågorna har Centern deklarerat att man inte tänker godkänna det föreslagna nya ekonomiska systemet om inte regeringen i Helsingfors garanterar att klumpsumman höjs med 10 miljoner som utlovat. Efter att den frågan är löst ska hela självstyrelselagsrevisionen också förhandlas. Inför den förhandlingen är Veronica Thörnroos försiktig med att sätta ut absoluta mål.

– Vi vet att det planeras en ny vårdreform på finska sidan, så jag kan inte säga exakt vad vi kommer att kräva. När det gäller den ekonomiska delen har vi sagt att det krävs tio miljoner för att vi ska godkänna den, men när det gäller revisionen får vi se. Men det blir ingen lätt resa.

Under mandatperioden har retoriken i lagtinget gentemot Finland varit hård, inte minst från centerhåll. Och många brukar påtala att Helsingfors minns sådana utspel. Kan det bli ett problem om ni ska bilda regering?

– Nej, vi minns ju också vad man sagt i Helsingfors. Men jag tror att det är viktigt att vi försöker arbeta fram en god relation till Helsingfors. För vi kan inte göra något åt utvecklingen av självstyrelsen om vi inte gör det i dialog med Helsingfors.

Nära varandra

När rösterna är räknade hoppas Centern åter vara regeringsbildare, och ska då locka andra partier med sig in i nästa LR.

I våras kändes det som det var klart med en Lib-C-MSÅ-regering efter att ni samarbetat om såväl riksdags- som EU-val. Kan det bli så?

– Det vet jag väl inte, men tittar du på det sakpolitiskt så är det mer som förenar oss än skiljer oss åt. Så är det ju. 

Vilka ser du som regeringspartner, och vilka vill du inte regera med?

– Jag har svårt att tänka mig Åländsk demokrati som regeringspartner. 

Varför då?

– Främst kring retoriken i hur de ser på invandringen. De har god politik vad gäller ekonomi och annat, men just den främlingsfientliga attityden som lyser igenom är inte kompatibel med vår värdegrund.

Är det givet att det är Veronica Thörnroos som är Centerns lantrådskandidat?

– Ja, under förutsättning att C är största parti och att jag själv gör ett bra personligt val.

Måste du ha flest röster?

– Jag behöver nog åtminstone vara i toppen. Men ju mer röster du har desto mer tyngd har du.

Väljarna avgör

Intervjutiden är slut, kaffet urdrucket och Veronica Thörnroos ska rusa vidare till nästa punkt i den detaljerade valplan hon lagt upp sedan ett år tillbaka.

– Vi har gjort ett gediget förarbete, vi har en god planering och kandidatrekrytering. Sedan får vi se hur långt det räcker. Det är ju sist och slutligen väljarna som avgör, säger hon.

 

C i hetluften under mandatperioden. Stora politiska händelser där Centern varit inblandade:

Partiledarbyte 1

Efter valförlusten, där Centern ”bara” blev tvåas efter Liberalerna och inte fick ta plats i landskapsregeringen, avgick Harry Jansson som ordförande. Jörgen Pettersson efterträdde.

Budgetkritiken

När landskapsregeringen lade sin första tilläggsbudget var kritiken från Centern hård. ”Varför sparar man på de mest utsatta?” frågade C, och inledde ett mandatperiodlångt krypskytte på en eventuell spricka mellan Moderater och Socialdemokrater.

Kommunbråken

I september 2016 inleddes vad som skulle bli en långvarig kamp om kommunreformen. När LR aviserade stöd till Sottunga anklagade Veronica Thörnroos LR för att använda Sottunga som varnande exempel. ”Landskapsregeringen använder Sottunga som en murbräcka för att få igenom en kommunreform”, sade hon.

Rösträttsålder

Centern motsatte sig LR:s förslag om sänkt rösträttsålder, men var ensamma i lagtinget om den inställningen. ”Barn ska få vara barn. Pressen på de unga är redan tillräckligt stor”, sade ordförande Jörgen Pettersson. lagförslaget antogs, men föll sedan då det underkändes i lagkontrollen.

Betygbråket

Centern meddelade i mars 2017 att man var redo att yrka på misstroende mot utbildningsminister Tony Asumaa (Lib) sedan det visat sig att ändrad meritvärdering av åländska betyg kommit eleverna till känna sent. Situationen löste sig dock, och något misstroende lades aldrig.

Misstroende 1

Efter att LR avsatt Jarl Danielsson som ordförande i Paf på grund av beslut hans kommun Vårdö tagit angående flyktingmottagande, valde en samlad opposition att yrka misstroende mot hela LR. Regeringen klarade sig dock.

Partiledarbyte 2

Jörgen Pettersson fick bara sitta som ordförande i två år. I december 2017 röstade medlemsmötet för att Veronica Thörnroos ska leda C i valrörelsen. Många nya medlemmar deltog, och kritiker viskade om en kupp.

Misstroende 2

Efter att kansliminister Nina Fellman anklagat en ÅF-insändare för att vara sexistisk och rasistisk väckte oppositionen på nytt misstroende mot LR. Även denna gång höll regeringsblocket.

Tunnelvändningen

Sist en tunnel till Föglö var aktuell var det Centern som fällde det. När LR röstat igenom planerna på en bro till Gripö gick dock C in för tunnelalternativet igen. Nu tar man det projektet med sig in i årets valrörelse.

Jonas Bladh
jonas.bladh@alandstidningen.ax
Telefon: 018-26638

Ålandstidningens unga valpanel har mött lantråd Katrin Sjögren (Lib) och Centerns ordförande Veronica Thörnroos för att få konkreta svar på sina frågor.
– Jag är glad att de tog upp kollektivtrafiken. Det är något där jag verkligen vill se en förändring, säger Siri Moberg.

Valet närmar sig med stormsteg, en ny landskapsregering ska formas och tillsättas, det har blivit dags att se över hur den sittande regeringen har uppfyllt sina löften – sitt regeringsprogram.

Skicka din röst till Ålandsbankens svenska adress, där Åland Post hämtar den på torsdag eftermiddag.
Det förslaget ger landskapsregeringen nu brevröstande ålänningar i Sverige.

Kommunreformen och kortrutten har utgjort en väldigt stor del av partiernas kampanjande inför valet. Tråkigt, tycker Ålandstidningens unga valpanel som gärna hade sett partierna sätta större fokus på andra frågor.

– Det är lite onödigt eftersom det finns väldigt många andra viktiga frågor. Personligen relaterar jag inte särskilt mycket till varken kommunreformsfrågan eller kortruttsfrågan, säger Jack Hancock.

Lantrådet Katrin Sjögren är mycket bekymrad över att e-röstningen inte går att genomföra och 1.492 röstberättigade ålänningar nu riskerar missa möjligheten att rösta i lagtingsvalet.

– Det vi måste göra nu är att få en fullödig information om vad som hänt, och göra allt vi kan för att de ska kunna rösta, säger hon.

För personer boende utanför Åland kom beskedet om inställd röstning som en chock. Många undrar nu om de alls kommer att kunna rösta i valet.

– Jag trodde att det var ett skämt, säger förstagångsväljaren Blanca Husell som studerar i Wales.

Jannik Svensson, ordförande i Liberalernas ungdomsgrupp vill att valet skjuts upp.
– Det är ett stort problem för demokratin att nu cirka 1.500 personer som utlovats möjligheten att delta i valet inte får möjlighet att göra det, skriver Jannik Svensson i ett pressmeddelande.

Hållbart initiativ vill att valet skjuts fram eller att en förlängning av brevröstning införs. Det skriver partiet i ett pressmeddelande med anledning av att internetröstningen har ställts in. 

1.492 personer som bor utanför Åland drabbas av beslutet som tagits om att internetröstningen inte kommer att genomföras. Dessa måste nu åka till Åland för att rösta eller själva beställa de handlingar som krävs för att få poströsta.
– Vi inser att det här får vittgående konsekvenser, säger Casper Wrede, valadministratör på landskapsregeringen under presskonferensen.

Sjukvården och äldreomsorgen är de viktigaste frågorna för de åländska väljarna inför lagtingsvalet.
Däremot har intresset för migration och flyktingmottagning svalnat betydligt sedan förra valet.
– Valet börjar normaliseras med de vanliga frågorna i topp, säger Göran Djupsund, professor i statskunskap.

Psykisk ohälsa bland unga och skärgårdstrafiken var två av många frågor som debatterades när Ålands Lyceum ordnade valdebatt i går. Mest uppmärksamhet fick emellertid miljöfrågan som kulminerade i en duell mellan Hållbart initiativs Linus Höglund och Åländsk demokratis Thomas Dahlgren.